Skiljas måste jag från dig, vara utan dig alltid
Kära gråt ej efter mig när din väg blir lång och vid
Allting måste gå förbi, även sommarns skönsta dag
Aldrig mera skola vi känna kärlekens behag
Nu har all min glädje flytt. Inga visor höras mer
Fåglarna drar bort på nytt. Löven falla fler och fler
Inom kort skall skog och äng vila under kalla snön
Snart får även du min vän slumra bort från livets ström
Sörja måste jag alltjämt att jag har förlorat dig
Hastigt har min lycka vänt och jag går på villostig
Inga ljuva röster mer, endast klagovindar hörs
Och troheten sorgset ser hur ej något hjärta rörs